I morse kom jag hem från Gotland och åkte direkt till Enköping för att ta farväl av världens snällaste gotlandsruss som trampat vid min sida sen jag var 8 år. Att onda saker händer när jag är på semester är ingenting nytt. Liksaså var det med vår fina Nibbe och farmor Inga. Intrycken från en fantastisk vecka blandas med sorg och saknad över någon som försvinner bort på ett ögonblick. Den här lilla killen trodde vi hade 10 bra år till. Som vanligt frågar jag mig varför man inte lägger mer tid på det som betyder något på riktigt. Varför man tycker att man aldrig har tid fast man egentligen borde ha all tid i världen. Nej, kärlek till dig lilla häst hade jag så det räckte och blev över- det har jag fortfarande. Men min tid vet jag inte vad jag gör med. Hoppas du aldrig mer behöver ha ont.

Hej på ett tag bloggen!

Nu väntas en vecka med fylla, lite sömn och massor av medeltidskläder. Tack Cami för katt och paradvåningsvakt.

 

 

Det här är läderkorsetten jag inte kunde motstå när vi var i Camden i juni. Skitsnygg men jag har absolut inget användningsområde för den. Nu ska jag väl dock ha den någon gång på medeltidsveckan fast jag egentligen avfärdar alla stempunk människor på medeltidsveckan. Fan. (Fickuret är självklart bortplockat)

Medeltidsveckan närmar sig med stormsteg likaså ångesten över mina färgade toppar. Som jag har kämpat för mina ceriserosa toppar. Först blev det gult, sen blev det blondt (som var det ursprungliga målet) sen blev det grönt, sen blev det panikfärgbombat ljusrosa och till sist den nuvarande perfekta ceriserosa färgen- allt detta under loppet av två veckor. MEN jag avskyr själv att se folk i FÖR spaced out hårfärger i kombo med medeltidskläder. Det sabbar liksom outfiten. Så nu vet jag inte hur jag ska göra. Kasta bort så mycket effort för en vecka på året?

 

Ett till litet inlägg om resan måste det bli. Glömde nästan den häftigaste butiken på hela resan och kanske ever: vodkabutiken! På en sidogata från stora torget (för övrigt europas största torg) kunde man hitta en pytteliten butiken. I butiken trängdes en gammal tant med hyllor upp till taket med uppradade damejeanner. Dessa var fyllda med hemmakryddad vodka man fick köpa på lösvikt! Men man kunde givetvis inte köpa förän man hade fått smaka. Tanten vankade runt bland hyllorna och räckte oss kopp efter kopp med olika roliga smaker. Damejeannerna var genomskinliga men fyllda med färglada vätskor fullproppade med tex. bär eller kryddor. Alla var så välkryddade att de slank ner som saft trotts den höga procenten och grimascherna ett glas vodka vanligtvis brukar medföra. Med oss hem fick vi valnötsvodka, bröllopsvodka, houng och svartpepparvodka samt orientaliska vodka. Synd att vi inte kan ha dessa etablissemang i Sverige.